Förra helgen gjorde vi en utflykt till vackra Digerkölsvallen.
Det var så vackert där nu med alla höstfärger.
Det blev många bilder tagna.
Vackert rött blåbärsris.
Blåbär hittade vi intill en av stugorna.
Detta möts man av när man kommer dit.
Förra helgen gjorde vi en utflykt till vackra Digerkölsvallen.
Det var så vackert där nu med alla höstfärger.
Det blev många bilder tagna.
Vackert rött blåbärsris.
Blåbär hittade vi intill en av stugorna.
Detta möts man av när man kommer dit.
Det var så fint väder igår på eftermiddagen så vi bestämde
oss för att hitta på något. Vi packade in oss i bilen och åkte ut till Hölick.
"-Bada!" skrek Anton direkt när vi parkerade bilen.
Han visste precis vad som var på gång.
Härligt att leka i en sådan fin sand.
En som var snabb ut till vattnet!
Det var knappt några andra människor där, så vi hade
nästan hela stranden för oss själva. Det var svårt att få honom
ur vattnet när vi väl skulle hem igen. Nöjd kille som fått bada i havet.
Det känns i hela kroppen att vi sovit lite dåligt de senaste nätterna, eller rättare
sagt, vi har inte sovit så många timmar. Vi har varit iväg på semester, sovit på hotell två nätter och kom hem i söndags.
Lantmännen anordnade en resa och vi åkte buss upp till Hotell Lappland
som ligger i Lycksele. Vi och ca 350 andra bönder bodde på hotellet.
Vi har ätit en massa, det bjöds på både frukost, lunch,
middag och däremellan obegränsat med fika. Så hungriga behövde vi absolut inte vara.
Några seminarier var det givetvis också och ett gäng utställare var på plats.
Det bjöds på både det ena och det andra och vi fick med oss väldigt mycket matbröd, fikabröd och annat hem. Väldigt generöst!
Båda kvällarna var det dans och på lördagen uppträdde även The Boppers.
Vilket drag det blev! Det dansades till och med på borden ett tag där.
Vi höll oss dock på golvet.
På söndagen packade vi in oss i bussen igen och for den långa vägen hem.
Trötta och nöjda och nu ser vi fram emot 2025 när nästa resa blir av.
Igår var vi på utflykt från morgon till kväll tillsammans med två vänner.
Vi startade med lunch hemma hos min mamma. Ett lagom stopp efter en och en halv
timmes bilfärd.
När vi ätit oss mätta på den medhavda pastasalladen for vi vidare mot
Pilkalampinoppi som ligger utanför Noppikoski. Vi hade sådan tur att vi var helt
själv så vi kunde njuta av utsikten i lugn och ro.
Och vi kunde inte haft det så mycket bättre vädermässigt heller.
Solsken hela dagen.
Man ser långt åt alla håll!
Och långt därnere går Inlandsbanan förbi. Förra gången vi
var dit kom det faktiskt ett tåg just när vi var uppe på berget.
Den smala trappan ledde upp till tornet där de höll brandvakt förr.
Där fanns en karta och en flyttbar pil, så att man lätt kunde navigera.